Besviken
Usch kan inte sova… ligger bara och tänker alldelles för mycket. Fick precis veta att min syster och hennes kille planerat att bo ihop med ett kompisgäng till oss på dansveckan på Öland i sommar… och det finns inte plats för mig och sambon
. Jag och min syster har alltid åkt tillsammans till den här veckan och nu känns det som att man blivit lite övergiven. Jag är väl egentligen inte orolig för att vi inte ska hitta någonstans att bo under veckan för det brukar alltid lösa sig men det känns bara så tråkigt när personer som man är nära och som man litar på inte bryr sig om en.
Egentligen borde jag inte bli upprörd jag vet… men det är mycket man inte borde och det är inte så lätt när det är känslorna som styr.
Förhoppningsvis kommer det att kännas lite bättre nu när jag fått skriva av mig… det brukar ju vara bra terapi
Godnatt!

Lämna ett svar